Journalist
Jag skulle kunna tänka mig att jobba som Journalist i framtiden. För att jobba inom Journalistiken kan man tex gå en Journalistik utbildning. Det finns massvis med olika utbildningar inom det området. Man kan gå allt ifrån en termin till upp till 3 år. Beroende på vad man ska utbilda sig till. En av utbildningarna heter Journalistik men det finns andra utbildningar som är mer specialliserade till just ett yrke så som redigerare eller redaktör mm. För att bli jpurnalist måste man kunna anpassa det man gör till olika personer. Man måste anpassa språk och budskap. Gör man inte detta blir det inte lika lätt att förmedla det man vill. För det är det allt går ut på, att förmedla något.
 
Inre kommunikation
Detta betyder att man man har konvesationer med sig själv, de man tänker, resonerar eller reflekterar. Detta använder jag nästa hela tiden. På kvällen resonerar jag om vilken tid jag ska gå upp för att hinna göra allt innan jag måste åka till skolan. I skolan fundrar man på vilken tid lektionerna slutar eller så resonerar jag hur jag ska göra för att lösa en viss uppgift på lektionerna. På lunchen fundrar jag om jag ska äta skolmaten eller köpa något i kaffeterian sen senare kanske jag reflekterar över hur fin tröja någon hade. Detta kommuniktationssätt använder jag nästan hela tiden.
 
Kommuntikation mellan två eller tre personer
Denna typ av kommunikation använder vi när vi komunicerar med kompisar och lärare  i skolan, när vi skickar ett sms. När vi pratar med våran familj innan och efter skolan. Denna komunikationsform använder vi väldigt ofta. Flera gånger om dagen.

Gruppkommunikation 
Gruppkommunikation använder man när man tillexempel håller en redovisning för klassen eller när man pratar med sin familj vid middagsbordet. Även när vi pratar med våra vänner så för vi en gruppkonversation. Det kan även vara när vi skriver ett meddelande till ett antal människor som de sen svarar på.
 
Masskomunikation
Masskomunikationen genomförs tex genom tv eller radio men även påi nternet.Även större osganisationer använder sig av detta för att nå ut till en större publik. De gånger jag använder det är om jag lägger ut en bild eller skriver något på socialamedier. Annars är det inget jag använder mig av i vardagen. Men man får höra det dagligen genom tv, radio och tidningar.
 
 "Syns du inte så finns du inte"
Jag ror att de talesättet stämmer. Alla företag, politiker, journalister behöver ha publicitet för att visas för allmänheten och för att folk ska bli intresserade av att lyssna. Syns man inte så är chansen inte så stor att folk får reda på vad företaget eller personerna håller på med och man då väljer en annan produkt, ett annat parti eller en annan affär. Alla behöver publicitet för att driva tex ett företag eller ett parti.
 
Shannon/Weaver
Shannon och Weavers komunikationsmodell gå ut på att det finns en sändare som sänder något, de hört eller sett genom en informationskälla. Sändaren kan tex vara en person, ett parti eller ett företag, sändren sänder ett budskap till en mottagare. En mottagare kan vara en eller flera peroner. Men innan budskapet kommer till motagaren ifrån sändaren kan det finnas så kallade bruskällor. Tex så kan det vara dålig täckning om man pratar i telefonen, eller så kan mailet man skickat försvunnit. Eller så kan det vara så att mottagaren misstolkar ett sms som sändaren skrivit. Efter budskapet varit hos mottagaren så hamnar det på en destination. 
 
Lasswell 
 Lasswell däremot menade att kommunikation kan analysseras, med hjälp av "Vem säger vad, genom vilken kanal, till vem och med vilken effekt?" Denna modell är bra då man får fram just effekten av ett budskap.
 
De båda modellerna är ganska lika då de innehåller en sändare, en mottagare och ett budskap det som skiljer mest är att i Shannon/Weaver modellen så räknar man med en bruskälla och i lasswells modell så får man även med effekten av budskapet. Det är just dessa saker som gör att det finns både för och nackdelar med modellen. Shannon/Weawer modellens fördel är ju att den ´är anpassad till eventuella bruskällor men däremot få man inte med någon effekt av budskapet. På lesswells modell är det däremot tvärt om. Det positiva är att man får med effekten men det negativa är att men inte tar hänsyn till at det kan finnas en eventuell brusälla.
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej